helhet.blogg.se

Många frågar mig vad FODMAP och jag tänkte ägna detta inlägg med att förklara just vad FODMAP är och vad det baseras på. 

Kosten i FODMAP

FODMAP är en förkortning och står för ”Fermenterbara, Oligo- Di- och Monosackarider och Sockeralkoholer”. Det var dietisten och forskaren Sue Shepherd från Australien som startade denna typ av behandling för sina patienter.

FODMAPs inkluderar alla typer av kolhydrater som är dåligt absorberande vilket gör att det skapar jäsning och gaser när de når fram till tjocktarmen. Dessa typer av kolhydrater kan även rubba vätskemängden i tjocktarmen vilket kan orsaka både diarréer och förstoppning.

Kostbehandlingen med FODMAP är ganska så ny men har redan visat sig effektiv hos dem med IBS och sägs minska symtomen hos 80 % av personer som lider av IBS.

I FODMAP har man delat upp kolhydraterna i fyra olika kategorier vilket är följande:

Fruktos - fruktsocker, finns i frukter, grönsaker och honung.

Laktos - mjölksocker, finns i mejeriprodukter från ko, får och get.

Oligosackarider - kostfiber som finns i kål, ärter, bönor, linser, lök, vitlök, vete, korn, råg och havre

Sockeralkoholer - sötningsmedel i tuggummi och halstabletter

Det är livsmedlets innehåll av sockerarter och fibersorter som avgör om individen får symtom från livsmedlet eller inte. Om livsmedlet har en högre andel glukos i sig gör att kroppen lättare kan ta upp fruktosen i samma livsmedel vilket leder till mindre eller inga symtom.

I denna tabell får du en översikt av dessa fyra kategorier och exempel på livsmedel som ingår i respektive kategori. Var dock uppmärksam på att detta endast ett urval livsmedel i varje kategori.

För att göra det enkelt vid återinförandet av livsmedel – prova gärna att återinföra livsmedel som tillhör en typ av kategori i taget, d.v.s. att du börjar från livsmedel som tillhör kategori ”fruktos” och prova alla livsmedel som ingår i den kategori innan du går över till nästa kategori som exempelvis kan vara ”oligosackarider”.

Steg 1 – Elimineringskost
Huvudsyftet med elimineringsfasen är att få magen i ett lugnt tillstånd och för att ge dig insikt om hur FODMAP fungerar.

Du får under elimineringsfasen endast äta de grönmarkerade livsmedlen inom FODMAP. Jag rekommenderar dig att ladda ner appen "IBSfri" där alla dessa livsmedel finns listade. 

Det är rekommenderat att äta enligt elimineringsfasen i 2-4 veckor, men jag tycker att man ska äta enligt denna fas i MINST 4-6 veckor (och ibland ännu längre) för att ge tid för tarmen att verkligen läka ut!

Steg 2 – Återinförande

Efter perioden med elimineringskost (jag anser att du ska varit i princip symtomfri i minst två veckors veckor period och att du har ätit helt grönt på FODMAP under minst två månaders tid för att tarmen ska få tid att läkas) är det dags att börja återinföra livsmedel som innehåller FODMAPs.

Som jag tidigare nämnt så är det enklast om du provar att återinföra livsmedel från en FODMAP-kategori i taget. Om man tål ett livsmedel i en kategori är chansen större att man tål fler livsmedel i samma kategori. Tål man däremot ett livsmedel dåligt i en kategori är risken större att man reagerar på samma sätt på andra livsmedel i samma kategori. Dock behöver det inte vara så för alla, men för majoriteten ser det ut såhär. Det är även så att du kan tåla ett livsmedel i en liten mängd men inte i någon större mängd.

Det är också av stor vikt att du återinför endast ETT livsmedel i taget, för om du återinför flera är det svårt att avgöra vilket av livsmedlet du reagerar på om du skulle få symtom av dem. Börja med att inta det nya livsmedlet i små mängder vid ett tillfälle under en dag. Går det bra kan du sedan prova med en större mängd under föra olika tillfällen under samma dag. Skriv alltid ner när du testar ett nytt livsmedel, ha alltid en liten "bok" till hands, skriv ner om du får några symtom efter du ätit livsmedlet eller inte, samt i vilken mängd du ätit "tex en halv avokado". 

Denna process upprepar du tills du har provat alla livsmedlen och därefter har du en egen handbok på vad du tål och inte tål som du kan utgå efter. Det är av vikt att du verkligen skriver ner vad du testat för livsmedel, och om du tål eller inte tål dem. Det är också viktigt att du skriver ner i vilken mängd det är du tål vissa livsmedel om det är så att du tål dem i en liten mängd.

Alla era ”handböcker” kommer så annorlunda ut eftersom IBS är en sjukdom där alla individer reagerar olika på de olika livsmedlen.

Inom FODMAP är många laktosfria och glutenfria livsmedel grönmarkerade, vilket betyder att man får äta dem i sin elimineringsfas. Jag och många andra, tål dock inte laktosfria eller glutenfria (produkter som de har tagit bort gluten på i efterhand, så som exempelvis glutenfria havregryn) alls. 

Du får själv välja om du vill äta laktosfritt och produkter som heter ”glutenfritt” (det vill säga produkter där man tagit bort gluten i efterhand) eller om du vill ta bort dessa produkter helt. Innan du gör detta beslut så råder jag dig att läsa mina inlägg och gluten (HÄR) samt mejerier (HÄR). 

Om du har en väldigt svår IBS så råder jag dig att äta helt mjölkfritt och glutenfritt, i alla fall under elimineringsfasen.