I en debattartikel publicerad i SVT Opinion hävdar dietisten Elisabet Rothenberg att äta glutenfritt är irrelevant för de flesta med undantag för de personer som har sjukdomen celiaki (glutenintolerans).
Elisabet, med stöd från livsmedelsverket har uppfattningen om att befolkningen istället ska fokusera på att upprätthålla en god energibalans i sin kost, som innebär en kosthållning med mer grönsaker, frukt och fullkornsprodukter i samband med att man uppmanar att alla ska hålla sig fysiskt aktiva. Rekommendationerna råder även den svenska befolkningen att äta mindre rött kött och ”utrymmesmat”. Utrymmesmat innebär energi som kommer från socker och fett, så som godis, kakor och chips och inte tillför våra kroppar någon näring.
Men att äta glutenfritt för dem som inte visar sig vara allergiska mot det med hjälp av sjukvårdens tester, är inte ett relevant alternativ enligt Elisabeth, som även uppger att många som påstår detta inte har relevanta och vetenskapliga bevis i frågan.
Elisabeh, och livsmedelverket, jag håller med er om att man bör utesluta ”utrymmesmat” ur sin kost och att man bör vara fysiskt aktiv för att uppnå en god hälsa.
Jag håller dock inte med er om att det är irrelevant att utesluta gluten ur sin kost om man inte har glutenintolerans. Glutenintolerans, även kallad celiaki. Celiaki är en autoimmun sjukdom som leder till att en kronisk inflammation i skapas tarmväggen. Detta utgör att näringsupptaget blir försämrat och kan även gör att man utvecklar en läckande tarm.
Jag vet inte hur ofta ni läser vetenskapliga artiklar inom området, men jag gör det ofta och jag vill upplysa er om den nyaste, och i högsta grad relevanta upptäckterna som finns med vinsterna att äta glutenfritt – för alla.
Gluten är numera en hälsofara
Sedan i mitten av 1900-talet har man korsat olika vetesorter med varandra för att skapa hybrider, dessa skiljer sig dramatiskt mot det vetet vi odlade innan hybridiseringen. Resultatet av detta var att vetet innehöll en mycket större mängd av gluten än vad det tidigare gjort (1, 5, 8). Detta innefattar det dagens gluten som finns i vete, korn och råg.
De stora förändringar har skett i vetets gensammansättning har aldrig undersöktes om hurvida det påverkar människors hälsa, vilket vi idag fått betala priset för - och det är ett stort sådant.
Vetet tillhör idag det mest konsumerade spannmålet i hela världen och står för 20 procent av det globala kaloriintaget (1).
Få har hittills förstått hur farliga dessa tre typer av spannmål är. Sanningen är att det moderna vetet har förändrats av mänskligheten i den grad att det behöver hjälp av konstgödsel och bekämpningsmedel eftersom inte klarar av att växa vilt längre (1, 9). Att hybridiseringarna av veteplantan i sig är så stora att de egentligen dödar växten som inte klarar att växa utan mänsklig hjälp säger en hel del om hur många och genetiska förändringar som människan har utsatt vetet för de senaste 50-60 åren (1, 9).
Överkänslighet mot gluten
Får många råder det oklarheter om vad som egentligen är skillnaden mellan överkänslighet mot gluten och celiaki (glutenintolerans). Överkänslighet mot gluten behöver inte nödvändigtvis betyda att man har problem med magen som vid celiaki (1, 8). Glutenkänslighet brukar istället visa sig orsaka problem i hjärnan, lever, njure, leder eller i andra ställen som utgör din svaga länk. Studier har visat att 57 % av alla patienter som lider av en neurologisk sjukdom så som exempelvis ADHD, autism, multipel skleros eller demens är känsliga mot gluten fast de inte har glutenintolerans (2). En vanlig missvisande bild om överkänslighet mot gluten är att det är en mag- och tarmsjukdom – men det kan alltså också påverka oss rent neurologiskt (2, 3, 4, 8).
Gluten skapar läckande tarm hos alla
Vete, råg och korn innehåller alla glutenproteinet gliadin som utgör en fara för alla, även för dem som inte är överkänsliga mot gluten. När vi äter gluten (gliadin) så aktiverar vi nämligen ett ämne i våra tarmar som heter zonulin (haptoglobin (2). Att utsöndra zonulin gör våra kroppar naturligt för att rena oss från olika gifter vilket gluten uppfattas vara för våra kroppar. När vi äter gluten får så blir många lösa i magen eller får diarréer, vilket är ett försök av zonulinet att renar våra kroppar från gifter (6). Men detta är inte det enda reaktionen som uppstår när zonulinet reagerar på gliadin (protein i gluten). Zonulinet får ytterligare en reaktion på gliadinet – det skapar en läcka även åt det andra hållet, in i våra kroppar och i vårt blod. Zonulinet bidrar på så vis att det blir ett läckage i tarmen vilket leder till att innehåll i tarmen läcker ut i vårt blodomlopp (6).
Ett läckage från tarmen ut i blodbanorna skapar stora belastningar för våra kroppar då detta resulterar i att gifter cirkulerar fritt i kroppen. Detta är en orsak till varför gluten kan skapa sjukdomar i hela kroppen och inte endast i vårt mag- och tarmsystem som många tidigare trott. Även om de som har celiaki (glutenintolerans) har en högre risk att drabbas av läckande tarm så skadar faktiskt toxiskt gluten (vete, råg och korn) skador på tarmen för alla (6).
Slutord
Jag själv har IBS och har blivit mycket bättre när jag uteslutit gluten helt ur kosten i samband. Tidigare led jag var en stor trötthet, hjärndimma och ledvärk som idag är helt borta tack vare min glutenfria kost. Många hör av sig till mig för att berätta hur den glutenfria kosten har hjälpt dem att få livet tillbaka. Jag har hört fantastiska historier av personer som har berättat att ledvärken har försvunnit, tröttheten är som bortblåst, minnet är bättre, psoriasis har försvunnit – ja, listan kan göras lång.
Jag kommer aldrig glömma mannen som berättade för mig att han blivit frisk från sin Chrons (kronisk inflammatorisk tarmsjukdom) genom att helt utesluta gluten ur hans kost. Läkarna var helt chockerande. Fantastiskt!
Kunskapen om vetet och glutens hälsofara behöver belysas för att befolkningen själva ska få göra ett beslut om de vill utesluta gluten eller inte ur sin kost. Inte tystas undan. Allt mer bevis på vilken hälsofara gluten är framkommer via olika vetenskapliga studier. Det är inte längre resonemang, det är bevis. Bevis som hela den svenska befolkningen borde få del av för att själva få göra ett val på rätt grunder gällande vad de eventuellt skulle vinna eller förlora med att utesluta gluten ur sin kost.
Skriven av Jonna Jeansson, utbildad personlig tränare, hälsocoach och kostrådgivare
Referenser:
1. Davis, W. (2014). Brödberoende: hur vetet gör dig fet och skadar din hälsa. ([Ny utg.]). Sundbyberg: Optimal.
2. Hadjivassiliou, M., Grünewald, R., & Davies-Jones, G. (2002). Gluten sensitivity as a neurological illness. Journal Of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry, 72(5), 560-563.
3. Hadjivassiliou, M. )., Gibson, A. )., Davies-Jones, G. )., Lobo, A. )., Stephenson, T. )., & Milford-Ward, A. ). (1996). Does cryptic gluten sensitivity play a part in neurological illness?. Lancet, 347(8998), 369-371. doi:10.1016/S0140-6736(96)90540-1
4. Hadjivassiliou, M. )., Grünewald, R. )., Sanders, D. )., Woodroofe, N. )., Boscolo, S. )., & Aeschlimann, D. ). (2010). Gluten sensitivity: from gut to brain. The Lancet Neurology, 9(3), 318-330. doi:10.1016/S1474-4422(09)70290-X
5. Håkansson, M. (2013). Gluten och mjölk del 2: så påverkas du av maten: [källan till moderna sjukdomar]. Eket: Michael Håkansson.
6. Lammers, K. )., Lu, R. )., Brownley, J. )., Shea-Donohue, T. )., Fasano, A. )., Lu, B. )., & ... Antalis, T. ). (2008). Gliadin Induces an Increase in Intestinal Permeability and Zonulin Release by Binding to the Chemokine Receptor CXCR3. Gastroenterology, 135(1), 194-204.e3. doi:10.1053/j.gastro.2008.03.023
7. Micke Skribent (2012). Gluten och mjölk: källan till moderna sjukdomar: så påverkas du av maten. Eket: Michael Håkansson.
8. Perlmutter, D. & Loberg, K. (2014). Hotet mot din hjärna: den överraskande och skrämmande sanningen om hur vete, kolhydrater och socker långsamt dödar ditt mest känsliga organ. Sundbyberg: Pagina.
9. Shewry PR. 2009. Wheat. Journal of Experimental Botany 60, 1537–1553.
