Yoga
Jag har länge sagt att jag ska prova på yoga. Jag tänker på det väldigt ofta "snart ska jag börja på det, snart!".
Men likväl har jag hamnat i gymmet varje gång istället ändå.
Mitt trygga gym.
Med mina trygga hantlar och mina trygga övningar som jag känner mig bekväm i.
Yogan är lite skrämmande, jag har sett bilder på när man står på huvudet och har sig och tänker "shit, jag kommer ramla på personen bredvid mig om jag försöker mig på det där!".
Jag ska vara ärlig - jag trycker inte om att vara dålig på något.
Yoga är så mycket mer än bara olika rörelser. För det främst finns det en uppsjö av olika former av yoga - allt från Yinyoga där man stannar flera minuter i samma position för att strecha lymfan som omsluter våra muskler - till styrkeyogan som är mer som en fysisk träning. Man måste andas på ett visst sätt. Hela tiden kontant och fokus på kroppen, såklart har jag ju det i min gymträning också - men detta är på ett annat sätt.
Mycket att tänka på. Läskigt. Men jag blir bara mer och mer intresserad av att prova. Jag har hört och läst så mycket bra om det. Att man släpper stressen. Blir smidigare. Starkare. Mer fokuserad.
Jag kan inte hjälpa att bli avundsjuk. Nyfiken.
Jag vill ju också prova. Känna allt det där. På mitt sätt.
Så igår tog jag saken i egna händer. Blev medlem på Yogobe.se (en sida där det finns videos på olika yogaformer och pass där olika instruktörer instruerar en - perfekt att göra hemma!).
Jag tänkte börja med något enkelt - så jag har kört två pass Yinyoga nu.
Och jag gillade det.
Jag gillade det mycket faktiskt.
Det är nog ett bra komplement till min gymträning. Smidighet har aldrig varit min starka sida - men det är det kanske dags att ändra på nu? ;)
Imorgon ska jag gå på mitt första grupp-träningspass när det gäller yoga - nämligen styrkeyoga på Gerdahallen.
Det känns lite nervöst och pirrigt.
Kanske ramlar jag på personen bredvid mig, kanske inte.
Kanske älskar jag det och blir en renodlad "yogi" - eller kanske hatar jag det och flyr tillbaka till mitt trygga gym?
Jag har ju lagt ner så mycket tid på att tänka att jag "snart" ska börja.
Som vi gör med så mycket här i livet.
Hur ofta har du inte hört dig själv eller någon i din omgivning säga saker som "På måndag ska jag börja äta mer regelbundet", "Nästa månad ska jag börja träna" och så vidare och så vidare. Det är bra att ha en planering, det är en bra början! Men man måste se till att genomföra sin plan också! Visst är trösklen svår att kliva över, som exempelvis min rädsla för att prova yoga av anledningen till att jag är rädd för att känna mig "dålig".
Men det är handlingen som räknas - att vi verkligen GÖR det vi planerar, inte låter det rinna ut i sanden.
Våga möta din rädlsa eller vad det nu kan vara som står i vägen för dig och dina mål, drömmar och ambitioner.
För om du aldrig provar - hur får du då någonsin veta?
Läste dessa meningar i en bok här om dagen, det fick mig verkligen att tänka till:
Men likväl har jag hamnat i gymmet varje gång istället ändå.
Mitt trygga gym.
Med mina trygga hantlar och mina trygga övningar som jag känner mig bekväm i.
Yogan är lite skrämmande, jag har sett bilder på när man står på huvudet och har sig och tänker "shit, jag kommer ramla på personen bredvid mig om jag försöker mig på det där!".
Jag ska vara ärlig - jag trycker inte om att vara dålig på något.
Yoga är så mycket mer än bara olika rörelser. För det främst finns det en uppsjö av olika former av yoga - allt från Yinyoga där man stannar flera minuter i samma position för att strecha lymfan som omsluter våra muskler - till styrkeyogan som är mer som en fysisk träning. Man måste andas på ett visst sätt. Hela tiden kontant och fokus på kroppen, såklart har jag ju det i min gymträning också - men detta är på ett annat sätt.
Mycket att tänka på. Läskigt. Men jag blir bara mer och mer intresserad av att prova. Jag har hört och läst så mycket bra om det. Att man släpper stressen. Blir smidigare. Starkare. Mer fokuserad.
Jag kan inte hjälpa att bli avundsjuk. Nyfiken.
Jag vill ju också prova. Känna allt det där. På mitt sätt.
Så igår tog jag saken i egna händer. Blev medlem på Yogobe.se (en sida där det finns videos på olika yogaformer och pass där olika instruktörer instruerar en - perfekt att göra hemma!).
Jag tänkte börja med något enkelt - så jag har kört två pass Yinyoga nu.
Och jag gillade det.
Jag gillade det mycket faktiskt.
Det är nog ett bra komplement till min gymträning. Smidighet har aldrig varit min starka sida - men det är det kanske dags att ändra på nu? ;)
Imorgon ska jag gå på mitt första grupp-träningspass när det gäller yoga - nämligen styrkeyoga på Gerdahallen.
Det känns lite nervöst och pirrigt.
Kanske ramlar jag på personen bredvid mig, kanske inte.
Kanske älskar jag det och blir en renodlad "yogi" - eller kanske hatar jag det och flyr tillbaka till mitt trygga gym?
Jag har ju lagt ner så mycket tid på att tänka att jag "snart" ska börja.
Som vi gör med så mycket här i livet.
Hur ofta har du inte hört dig själv eller någon i din omgivning säga saker som "På måndag ska jag börja äta mer regelbundet", "Nästa månad ska jag börja träna" och så vidare och så vidare. Det är bra att ha en planering, det är en bra början! Men man måste se till att genomföra sin plan också! Visst är trösklen svår att kliva över, som exempelvis min rädsla för att prova yoga av anledningen till att jag är rädd för att känna mig "dålig".
Men det är handlingen som räknas - att vi verkligen GÖR det vi planerar, inte låter det rinna ut i sanden.
Våga möta din rädlsa eller vad det nu kan vara som står i vägen för dig och dina mål, drömmar och ambitioner.
För om du aldrig provar - hur får du då någonsin veta?
Läste dessa meningar i en bok här om dagen, det fick mig verkligen att tänka till:
"All varaktig förändring är beroende av medvetna beslut."
och
"Att fullfölja det du har beslutat dig för är bland det starkaste du kan göra för dig själv."
